Uppsats
Godis
Godis, godis, godis! Massa, massa godis! Oändligt många olika sorters godis, som kan delas in i olika kategorier. Men, godis, varför heter det så egentligen? Det finns ju så många definitioner på vad godis är för något. Själva ordet godis kan härledas ut orden "gott" eller "god", och i full mening betyder det godsaker. Det är alltså något ätbart som man säger är väldigt gott. Men i följande text kommer jag att fokusera mest på det förföriskt goda lösgodiset.
Varför gillar vi godis?
Om något är gott eller ej kan vara ens egen personlighet och tidigare erfarenheter och egna åsikter som avgör. Men det är framförallt munnens smaklökar som reagerar och avgör vad som är gott eller ej. Att smaklökarna anser något vara gott betyder att det är något innehållande substanser som ger kroppen mycket näring och energi. Smaklökarna skickar signaler till hjärnan om en specifik substans molekylära stryktur, och hjärnan plockar i sin tur fram information om denna substans, vilket ger en bedömning om ifall det är gott eller inte. Denna information kan vara sammanlänkad med minne, känsel, lukt och syn, vilket gör att alla människor reagerar olika på smaker på grund av tidigare erfarenheter.
Godis, är alltså något som ofta innehåller mycket energi, vilket kroppen alltid vill ha. Alla djur är födda med behovet av att alltid vilja ha mer energi, eftersom vi från allra första början var tvungna att ständigt kämpa för att få det, och oftast fick i oss för lite. De biologiska faktorerna i hjärnan säger alltså att den alltid vill ha mer. Det enda som styr vårat matbehov är mättnadskänsla då magsäcken blir full, eller våran egen självdisciplin genom att sluta äta.
När du stoppar godisbiten i munnen, och sockerarter och fetter(vilka innehåller mycket energi) smälter med saliv och reagerar med smaklökarna, så märker alltså hjärnan att det är något bra som ger energi. Därför tycker du att godis är gott. Även konsistensen på något kan liknas vid något gott som du tidigare ätit, vilket kan göra så att hjärnan tror att det är samma sak. Det kan utveckla att man börjar gilla även saker som inte innehåller så mycket energi, men ändå är som godis.
För mycket godis
Ett överskott av energi i maten bidrar till att kroppen lagrar det, som en reserv att plocka fram om man skulle utsättas för svält. Detta leder i sin tur till viktökning, vilket kan vara en dödlig fara för människokroppen. Hjärtat får arbeta hårdare för att musklerna skall orka lyfta all denna extra tyngd. Det kan leda till hjärtinfarkt och andra problem så som andnöd och hjärtklappning. När kroppen blir allt tyngre och musklerna inte längre klarar av att hålla upp den riktigt så blir det ofta skador, så som förslitningar på knän, mosad vävnad under fötter och försjunken rygg.
Godis kan vara en utav de största bidragande anledningarna till övervikt. I dagens samhälle finns det väldigt många lättillgängliga valmöjligheter av godis som lockar. Eftersom det är en naturlig process för människokroppen att ständigt vilja ha mer, så är det svårt för många att kontrollera sitt ätande. Och godis är ju så gott. Bara en bit till...
Vad definieras som godis?
Livsmedelsindustrins definition av godis är: varor som är avsedda enbart för njutning och inte för dess eventuella näringsvärde. Men det finns trots allt många olika typer av godis, och framförallt personlig definition av vad godis är för något. I affären finns det ju speciella avdelningar för just lösgodiset, men även glass, bakverk, nötter och frukt klassas ibland som godis. Är det något som man tycker är riktigt gott, en riktig godsak, då kan man kalla det för godis. Men för de flest människor i världen så klassas godis som dessa små bitar gjorda på socker, färgämnen och eventuella smaksättningar. Några exempel är geléhallon, ahlgrens bilar, wienergummi, polkagrisar, sega råttor, marsipan, fudge, klubbor och kolor. Choklad är en kategori för sig. Chips och ostbågar hör oftast inte till denna kategori. Godistillverkning och typer av godis varierar förstås i olika delar av världen. Men Sverige är det land som äter mest lösgodis. Mer än 14 kilo per person och år!
Olika sorters godis
Olika sorters godis innehåller olika mängder näringsämnen. Eftersom godis i sig utgörs till mesta del av vitt socker, alltså kolhydrater, så ger det mest bara energi. Vitaminer, proteiner och mineraler är ovanligt förekommande i vanligt lösgodis. Choklad har absolut flest och mest näringsämnen, men denna form av godis är som sagt en klass för sig. Nedan följer några godissorter och dess näringsinnehåll.
|
Godissort (100 g) |
Riesen |
Snickers |
Lakritskonfekt |
Gelékonfekt |
Polkagrisar |
Saltlakrits |
Ahlgrens bilar |
Daim |
|
Energivärde(kcal) |
470 |
490 |
378 |
352 |
399 |
395 |
369 |
539 |
|
Fett (g) |
18,2 |
25,1 |
3,2 |
0,0 |
0,0 |
0,0 |
0,1 |
31,1 |
|
Kolhydrater (g) |
71,7 |
54,0 |
86,1 |
79,4 |
98,1 |
94,2 |
83,7 |
60,1 |
|
Protein (g) |
4,3 |
10,6 |
0,0 |
7,3 |
0,0 |
3,0 |
6,9 |
4,1 |
|
Fibrer (g) |
0,0 |
3,2 |
0,0 |
0,0 |
0,0 |
0,0 |
0,0 |
1,8 |
|
Vitamin C (mg) |
0,0 |
0,0 |
0,0 |
0,0 |
0,0 |
0,0 |
0,0 |
0,0 |
|
Vitamin E (mg) |
1,29 |
2,98 |
0,0 |
0,0 |
0,0 |
0,0 |
0,0 |
3,09 |
|
Vatten (g) |
4,1 |
5,5 |
10,4 |
13,0 |
1,8 |
2,6 |
9,1 |
1,4 |
|
Salt (g) |
0,2 |
0,5 |
0,2 |
0,2 |
0,0 |
0,7 |
0,2 |
0,8 |
Som vi kan se från näringsinnehållstabellen så skiljer sig faktiskt en del godissorter väldigt mycket åt. Snickers innehåller en hel del proteiner, medans polkagrisar inte innehåller något alls. Förvånande är kanske att gelékonfekten innehåller så pass mycket proteiner. Men det är inte så konstigt med tanke på att det är baserat på gelatin som framställs i huvudsak från grissvål och ben från gris och nötkreatur, och innehåller alltså en mängd proteiner. Daimen är en riktig kaloribomb tack vare kombinationen av fett, kolhydrater och ganska mycket salt. Allt chokladgodis innehåller små mängder vitaminer. Dock innehåller inga av godissorterna någon vitamin C.
Godis - dåligt för miljön
Nordiska ministerrådet och Livsmedelsverket har gjort en studie baserad på livscykelanalyser av godis, chips och läsk. Av de undersökta produkterna har läsk minst klimatpåverkan, medan godis påverkar klimatet mest. Skumgodis har större klimatpåverkan än gelégodis medan mjölkchoklad har tre gånger så stor klimatpåverkan som mörk choklad.
En påse godis har lika stor miljöpåverkan som en portion med fläskkött.
Svenskarnas konsumtion av chips, godis och läsk orsakar utsläpp av över en halv miljon ton växthusgaser om året! Detta motsvarar 0,8 procent av Sveriges totala utsläpp och 2,6 procent av livsmedelskonsumtionens klimatpåverkan.
År 2007 konsumerade varje svensk i genomsnitt 1,6 kilo potatischips, 15,2 kilo choklad och konfektyr samt 87,7 liter läsk.
Källor:
http://www7.slv.se/Naringssok/Naringsamnen.aspx - olika sorters godis näringsinnehåll
www.kioskpiraten.se: http://www.kioskpiraten.se/losviktsgodis.htm
www.testfakta.se: http://www.testfakta.se/livsmedel/article19676.ece
