godisdieten

Före (24:e januari -12):

Blodtryck: 96/58

Puls: 54

P-glukos (blodsockervärde) : 4,5

Kroppstemperatur: 36,5

Vikt: 63,9

Längd (rutinkontroll): 174

B-Hb (blodets hemoglobinvärde/koncentration) : 139

Efter (6:e februari -12):

Blodtryck: 114/58

Puls: 64

P-glukos: 6,4

Kroppstemperatur: 36,5

Vikt: 64,9

B-Hb: 148

Skillnad:

Blodtryck: 114 - 96 = 18

Puls: 64 - 54 = 10

P-glukos: 6,4 - 4,5 = 1,9

Kroppstemperatur: försumbar

Vikt: 64,9 - 63,9 = 1,0 kg

B-Hb: 148 - 139 = 9

Detta är resultaten av en veckas godisätande, helt uteslutande vanlig mat. Som man ser så har nästan alla värden stigit.

Blodtryck

Blodtryck är den spänning som uppstår i en artär (ådra) då blodet pumpas ut i den. Blodtryck mäts i millimeter kvicksilverpelare, och med det menas hur högt trycket i ådran orkar lyfta en kvicksilverpelare av ett specifikt omfång. Man mäter trycket i övre och undre blodtryck. Det övre blodtrycket kallas systoliskt och mäts just då hjärtmuskeln drar ihop sig och fyller blodådran med blod. Det undre blodtrycket kallas diastoliskt och mäts då hjärtat slappnar av, alltså då blodådrorna är fyllda utan "press" från blodet.

Till att börja med så har mitt blodtryck ökat med 18. Detta är en kanske stor förändring. Mitt blodtryck är dock från början ganska lågt. Det normala genomsnittet hos vuxna människor är 120-129/80-84. Alltså ligger jag trots allt fortfarande inom den normala gränsen. Men för mig personligen så är det en rejäl förhöjning på endast en veckas tid! Varför man har högt eller får ett förhöjt blodtryck kan bero på många olika faktorer. Känt är dock att rökning, alkoholförtäring och övervikt har direkt relation till högt blodtryck. Även stress är en vanlig orsak. Vi fysisk ansträngning går blodtrycket upp, men sjunker sedan tillbaka, kanske till och med till lägre än det föregångna.

Varför fick jag nu högre blodtryck då? Jag försökte så noggrant som möjligt att ha exakt samma förutsättningar vid båda tillfällena. Åt en lätt frukost innan testerna, vilka skedde vid ungefär samma tidpunkt på dagen. Dock såg ju frukostarna väldigt olika ut gällande näringsinnehåll... Cyklade till sjukhuset och vilade där i 10-15 minuter innan blodtrycksprovet båda gångerna. Kan det ha varit den mycket ohälsosamma frukosten, bestående av en läsk och chokladkolor, som orsakat sådan förhöjning? Jag drar slutsatsen om att denna diet verkligen påverkat blodtrycket, eftersom jag utgått ifrån samma förutsättningar vid båda tillfällen.

Puls

Pulsen mäter man i hur många slag hjärtat slår per minut. Min puls hade ökat, vilket förmodligen beror på de snabba kolhydrater (det vita sockret) och andra uppiggande kemikaliska medel i läsken. Innan så hade jag en vilopuls på 54 slag/minut. Efter dieten låg den på 64 slag/minut, vilket är en tydlig förhöjning med ändå inom normala gränser för en vuxen(60-70 slag/minut).

Pulsen går, som blodtrycket, upp vid fysisk ansträngning, stress, förtäring av vissa läkemedel och nikotin. Men jag kan endast utgå ifrån den förändrade dieten här, eftersom förutsättningarna gällande pulsen var de samma. Därav drar jag slutsatsen att mitt hjärta jobbade fortare på grund av den onyttiga kosten och de snabba kalorierna i maten för att kunna utvinna energin.

P-glukos

P-glukos är blodsockervärdet. Det mäts i millimol* per liter, vilket betyder att varje liter blod innehåller en viss mängd millimol(ungefär en femtedels gram) socker.

Hos en vuxen person ligger de normala gränserna på ett blodsockervärde mellan 4-8,7 mmol/L, beroende på om man fastat innan eller ej. Ett blodsockervärde skall hålla sig relativt stabilt oberoende av vilken kost man äter. Dock kan mat med snabba kolhydrater och mycket fett hålla blodsockervärdet på en högre nivå under en längre tid än mat innehållande långsammare och färre kolhydrater.

Mitt blodsockervärde låg trots allt på en normal nivå vid båda tillfällena, så ingen allvarlig förändring där. Därav drar jag slutsatsen att min kropp är anpassningsbar till vilken föda jag än äter.

*En mol är SI-enheten för substansmängd. 1 mol innehåller ett bestämt antal element( atomer, molekyler et.c.) av ett visst ämne.

Vikt

Viktresultatet denna veckan var inte så glädjande besked. Jag har gått upp ett kilo, trots att jag har ätit så otroligt små mängder "föda" till skillnad från vad man äter i mängd vanlig mat. Jag trodde faktiskt från början att jag skulle ha förlorat vikt efter denna veckan. Jag visste att jag inte skulle orka äta så stora mängder, och att jag kanske skulle få illamående och inte vilja ha annat än vanlig mat.

Slutsatsen blir att jag, trots litet intag av föda, gått upp ett kilo eftersom denna sortens näring har ett väldigt energirikt innehåll, alltså många kilokalorier. Fett och kolhydrater utgör största mängden av denna föda, vilket under en längre tid skulle kunnat resultera i brist på andra näringsämnen, så som vitaminer, proteiner och mineraler.

B-Hb

Det man mäter då man mäter blodvärde är blodets koncentration av hemoglobin. Enheten är gram per liter. Ett normalt Hb-värde ligger mellan 120-155 gram per liter för kvinnor och 130-170 gram per liter för män.

Enligt för och eftertesterna så har mitt blodvärde stigit med en viss mängd. Vanliga orsaker till tillfälliga höjningar av blodvärdet är fel vid provtagningen, vätskebrist, eller kroppsansträngning strax före provtagningstillfället samt provtagning tidigt på dagen. Rökning ger också högre blodvärden på grund av den syrebrist som kroppen utsätts för. Samma sak inträffar vid längre vistelse på hög höjd. Kanske har något av dessa faktorer spelat in i blodvärdet vid provtagningen. Om syretillförseln i kroppen har varit tvungen att bli effektivare, kan det bero på en kortare period innehållande dålig kost? Har min kropp på något sätt anpassat sig till denna dåliga kosthållning? Min egna vaga slutsats till förhöjt blodvärde skulle i så fall vara att kroppen tvingat anpassa sig till en ohälsosammare livsstil.

Källor:

www.doktorn.com

www.1177.se

Godis

Godis, godis, godis! Massa, massa godis! Oändligt många olika sorters godis, som kan delas in i olika kategorier. Men, godis, varför heter det så egentligen? Det finns ju så många definitioner på vad godis är för något. Själva ordet godis kan härledas ut orden "gott" eller "god", och i full mening betyder det godsaker. Det är alltså något ätbart som man säger är väldigt gott. Men i följande text kommer jag att fokusera mest på det förföriskt goda lösgodiset.

Varför gillar vi godis?

Om något är gott eller ej kan vara ens egen personlighet och tidigare erfarenheter och egna åsikter som avgör. Men det är framförallt munnens smaklökar som reagerar och avgör vad som är gott eller ej. Att smaklökarna anser något vara gott betyder att det är något innehållande substanser som ger kroppen mycket näring och energi. Smaklökarna skickar signaler till hjärnan om en specifik substans molekylära stryktur, och hjärnan plockar i sin tur fram information om denna substans, vilket ger en bedömning om ifall det är gott eller inte. Denna information kan vara sammanlänkad med minne, känsel, lukt och syn, vilket gör att alla människor reagerar olika på smaker på grund av tidigare erfarenheter.

Godis, är alltså något som ofta innehåller mycket energi, vilket kroppen alltid vill ha. Alla djur är födda med behovet av att alltid vilja ha mer energi, eftersom vi från allra första början var tvungna att ständigt kämpa för att få det, och oftast fick i oss för lite. De biologiska faktorerna i hjärnan säger alltså att den alltid vill ha mer. Det enda som styr vårat matbehov är mättnadskänsla då magsäcken blir full, eller våran egen självdisciplin genom att sluta äta.

När du stoppar godisbiten i munnen, och sockerarter och fetter(vilka innehåller mycket energi) smälter med saliv och reagerar med smaklökarna, så märker alltså hjärnan att det är något bra som ger energi. Därför tycker du att godis är gott. Även konsistensen på något kan liknas vid något gott som du tidigare ätit, vilket kan göra så att hjärnan tror att det är samma sak. Det kan utveckla att man börjar gilla även saker som inte innehåller så mycket energi, men ändå är som godis.

För mycket godis

Ett överskott av energi i maten bidrar till att kroppen lagrar det, som en reserv att plocka fram om man skulle utsättas för svält. Detta leder i sin tur till viktökning, vilket kan vara en dödlig fara för människokroppen. Hjärtat får arbeta hårdare för att musklerna skall orka lyfta all denna extra tyngd. Det kan leda till hjärtinfarkt och andra problem så som andnöd och hjärtklappning. När kroppen blir allt tyngre och musklerna inte längre klarar av att hålla upp den riktigt så blir det ofta skador, så som förslitningar på knän, mosad vävnad under fötter och försjunken rygg.

Godis kan vara en utav de största bidragande anledningarna till övervikt. I dagens samhälle finns det väldigt många lättillgängliga valmöjligheter av godis som lockar. Eftersom det är en naturlig process för människokroppen att ständigt vilja ha mer, så är det svårt för många att kontrollera sitt ätande. Och godis är ju så gott. Bara en bit till...

Vad definieras som godis?

Livsmedelsindustrins definition av godis är: varor som är avsedda enbart för njutning och inte för dess eventuella näringsvärde. Men det finns trots allt många olika typer av godis, och framförallt personlig definition av vad godis är för något. I affären finns det ju speciella avdelningar för just lösgodiset, men även glass, bakverk, nötter och frukt klassas ibland som godis. Är det något som man tycker är riktigt gott, en riktig godsak, då kan man kalla det för godis. Men för de flest människor i världen så klassas godis som dessa små bitar gjorda på socker, färgämnen och eventuella smaksättningar. Några exempel är geléhallon, ahlgrens bilar, wienergummi, polkagrisar, sega råttor, marsipan, fudge, klubbor och kolor. Choklad är en kategori för sig. Chips och ostbågar hör oftast inte till denna kategori. Godistillverkning och typer av godis varierar förstås i olika delar av världen. Men Sverige är det land som äter mest lösgodis. Mer än 14 kilo per person och år!

Olika sorters godis

Olika sorters godis innehåller olika mängder näringsämnen. Eftersom godis i sig utgörs till mesta del av vitt socker, alltså kolhydrater, så ger det mest bara energi. Vitaminer, proteiner och mineraler är ovanligt förekommande i vanligt lösgodis. Choklad har absolut flest och mest näringsämnen, men denna form av godis är som sagt en klass för sig. Nedan följer några godissorter och dess näringsinnehåll.

Som vi kan se från näringsinnehållstabellen så skiljer sig faktiskt en del godissorter väldigt mycket åt. Snickers innehåller en hel del proteiner, medans polkagrisar inte innehåller något alls. Förvånande är kanske att gelékonfekten innehåller så pass mycket proteiner. Men det är inte så konstigt med tanke på att det är baserat på gelatin som framställs i huvudsak från grissvål och ben från gris och nötkreatur, och innehåller alltså en mängd proteiner. Daimen är en riktig kaloribomb tack vare kombinationen av fett, kolhydrater och ganska mycket salt. Allt chokladgodis innehåller små mängder vitaminer. Dock innehåller inga av godissorterna någon vitamin C.

Godis - dåligt för miljön

Nordiska ministerrådet och Livsmedelsverket har gjort en studie baserad på livscykelanalyser av godis, chips och läsk. Av de undersökta produkterna har läsk minst klimatpåverkan, medan godis påverkar klimatet mest. Skumgodis har större klimatpåverkan än gelégodis medan mjölkchoklad har tre gånger så stor klimatpåverkan som mörk choklad.

En påse godis har lika stor miljöpåverkan som en portion med fläskkött.

Svenskarnas konsumtion av chips, godis och läsk orsakar utsläpp av över en halv miljon ton växthusgaser om året! Detta motsvarar 0,8 procent av Sveriges totala utsläpp och 2,6 procent av livsmedelskonsumtionens klimatpåverkan.

År 2007 konsumerade varje svensk i genomsnitt 1,6 kilo potatischips, 15,2 kilo choklad och konfektyr samt 87,7 liter läsk.

Källor:

http://www7.slv.se/Naringssok/Naringsamnen.aspx - olika sorters godis näringsinnehåll

www.kioskpiraten.se: http://www.kioskpiraten.se/losviktsgodis.htm

www.testfakta.se: http://www.testfakta.se/livsmedel/article19676.ece